Orsaker till översvämningar (Läroboken s. 57)
Översvämningar har många olika orsaker. Människan förorsakar eller ökar risken för vissa översvämningar, andra översvämningar uppkommer av orsaker som människan inte alls kan påverka. Globalt sett är översvämningarna den naturkatastrof som kräver flest dödsoffer årligen.

Översvämningar i samband med lågtryck vid polarfronten
De flesta stora översvämningarna i Finland och Europa uppkommer i samband med kraftiga lågtryck som för med sig regn. En ovanlig sommaröversvämning drabbade södra Finland i juli 2004, då till exempel Vanda å svämmade över (se bild 2.24-25).

Floder som svämmar över
Flodslätterna är mycket bördiga på grund av sedimenten som floden hämtat dit med översvämningsvattnet. Flodslätterna är därför ofta uppodlade och har mycket bebyggelse. Flodvallarna byggs långsamt upp och vissa floder flyter därför flera meter ovanför slätten. När det regnar mycket kan det leda till att flodvallarna brister och flodslätten översvämmas (bild 2.26).

Bild 2.26: Flodens arbete formar om landskapet och
ökar risken för översvämning.

Översvämningarna i Europa och Asien kan bli mycket allvarliga då floddalarna är tätt befolkade. När de stora floderna i Kina svämmar över sina bredder drabbas ändå speciellt många människor. Många människor dör och ännu fler människor blir hemlösa, de största översvämningarna har krävt mer än 200 000 människoliv.

Isdammar i floder med långa avrinningsområden
I områden där floder rinner norrut, såsom i Sibirien och Kanada, sker många översvämningar på grund av att snösmältningen är i snabb i söder medan det fortfarande är vinter i norr. Smältvattnet gör att stora isdammar bildas. Ofta sprängs dammarna för att minska skadorna. De ryska floderna Lena och Jenisej drabbas ofta. Isdammar bildas årligen också i älvarna i Österbotten och norra Finland.

Områden med oregelbunden nederbörd

Bild 2.27: Uttorkad flodfåra "vadi" i Kalahari, flodfåran visar
vattenföringen vid ovanligt rikligt regn.

I områden där regnen kommer sällan eller områden med regn- och torrtid, hinner marken bli mycket torr. Marken kan då vara för hård för att suga upp vatten och det finns inte tillräckligt med vegetation för att bromsa upp vattnet. Detta kan leda till kraftiga översvämningar (bild 2.27). I de här områdena blir erosionen också ett stort problem.

Konstgjorda dammar och vallar brister
Dammar som byggts för energiproduktion eller som reservoarer för bevattningsvatten kan försvagas och brista i samband med jordbävningar eller på grund av konstruktionsfel eller ålder. I Syrien brast en damm 2002, i USA brast flera dammar år 2004.

I Nederländerna brast vallarna som skyddar poldrarna (områden under havsnivå) från havsvattnet år 1953, längs en stor del av kusten. Springflod i kombination med stark storm fick vallarna mot havet att ge efter, närmare 2000 människor dog.

Övriga orsaker till översvämningar

• Orkaner förorsakar översvämningar (New Orleans 2005).
• El NIño med regn och Kelvins vågor (Chile 1997-1998).
• Snabb snösmältning då marken ännu är frusen.
• Floder täpps till p.g.a. ras och laharer,
• Isostas, i samband med landhöjningen efter senaste istid stiger jordytan i Norden och Kanada, samtidigt sjunker bland annat områden i Stilla Havet och Nederländerna.
• Klimatuppvärmningen gör att havsvattnets nivå stiger.
• Vattentäkt och utdikningar har bidragit till att Venedig och London sjunker. Då städerna är belägna vid havet leder detta till stora problem.

Översvämningarna har förvärrats av människans verksamhet bland annat genom följande åtgärder

Bild 2.28: En kanal skär igenom en flods meanderslingor
för att förenkla fartygstrafiken.

• Avverkning av skog gör att avrinningen blir snabbare.
• Överbetning av vegetationen försnabbar avrinningen.
• Felaktiga jordbruksmetoder, leder vattnet snabbare bort från åkrarna.
• Utdikning av våtmarker gör att mindre vatten lagras i dessa naturliga reservoarer.
• Asfaltering av stora områden gör avrinningen snabbare.
• Flodfårorna rätas ut så att floden kan rymma mindre vatten. Samtidigt leds floden in i en betongfåra som gör strömningen snabbare (bild 2.28).

Vad kan man göra för att förhindra översvämningar

• Dammbyggen gör att vattnet kan sparas tills avrinningen blivit mindre. Dammarna för dock med sig egna risker och är dyra att bygga.
• Förstärkning och höjning av skyddsvallar mot hav och floder (bild 2.29).
• Flodernas lopp kan flyttas så att de inte rinner genom bebyggelse.
• Skogsplantering och återställning av annan vegetation gör avrinningen långsammare.
• Våtmarker kan utnyttjas som reservoarer och diken kan täppas igen.
• Övervakningssystem med mätstationer och utbildad personal (meteorologer, hydrologer) kan varna befolkningen i god tid och vidta lämpliga åtgärder: evakueringar, förstärkningar av vallar och justering av vattenmängder från reservoarer.

Bild 2.29: "Thames barrier" hindrar högvatten i havet att nå centrala London.

Litteratur:

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8