Turismen som ett hot och en möjlighet (Läroboken s. 115-122)
Människorna reser allt mera. Arbetet innebär för många mycket resor. På fritiden reser man till fjärran länder för att koppla av. Resandet och turismen har en stor betydelse. Turismen stimulerar ekonomin och utgör en viktig del av sysselsättningen i många områden.

Då turismen av någon orsak uteblir eller minskar kraftigt, såsom i Thailand efter tsunamikatastrofen utgör detta ännu ett hot för samhället. Många andra risker sammanhänger med turismen, vissa är hot mot turisten själv, vissa är hot mot turistorten.

Bild 5.13: Vallfartsorten Montserrat, Spanien,
kombinerar naturturism med kultursevärdheter.

Turismens orsaker
Man kan dela in resandet utgående från orsaken till resan. Turism av olika slag sammanhänger med risker av varierande slag.

• En stor del av resandet utgörs av arbetsresor. Globaliseringen ökar och många företag har kontor i vitt skilda delar av världen. Flygtrafiken är en förutsättning för den här formen av resande.
• Solsemestrar till varma sandstränder i soliga trakter är mycket populära. Andra reser till badorter för att sköta och förbättra sin hälsa.
• Kulturresor och stadsturism. Många vill bekanta sig med kulturen i andra länder. Opera, teater, konst och antikviteter lockar (bild 5.13).
• Skidsemestrar, vandringsturer och äventyr lockar allt fler resenärer.

Bild 5.14: Exotiska maträtter kan vara
besvärliga för matsmältningen.

Turistens hälsorisker och andra faror
Turistresorna för människor till områden med en ovan omgivning med annorlunda bakterier (bild 5.14) och sjukdomar. Också den döda naturen kan medföra risker.

• Matförgiftningar är den vanligaste hälsorisken. Det tar tid för magen att vänja sig vid den nya bakteriefloran. Det finns smittsamma sjukdomar som sprids med oren och slarvigt tillredd mat. Se avsnittet om sjukdomar som sprids på grund av bristande hygien.
• Sjukdomar och parasiter. Många slags sjukdomar kan drabba turisten. Sjukdomar och parasiter sprids av insekter, med maten och som direkt smitta från person till person, också djuren kan göra människorna sjuka. Se mera om olika slags sjukdomar och deras utbredning i avsnittet "Sjukdomar".
• Farliga djur. Främmande länder har obekanta djur. Många djur är farliga för människan, men jämfört med andra faror är riskerna små, se avsnittet "Farliga djur".
• Starkt solsken och UV-strålning. Ofta ligger bleka nordbor för länge på stranden och de bränner sig. För mycket UV-strålning kan förorsaka hudcancer, i synnerhet barn bör skyddas så att de inte bränner sig. Det är också vanligt med solsting, som kan vara livshotande om inte man sköter patienten på rätt sätt. Snöblindhet förorsakas av att man bränner ögats hornhinna så att den blir inflammerad och kan bli ogenomskinlig. Skadan läks efter några dagar. Snö och vatten reflekterar solljuset effektivt och förstärker den direkta strålningen.
• Bergssjuka. Bergsklättrare utsätter sig för mycket tunn luft. Det är en stor belastning för kroppen att arbeta i den tunna luften. Kroppen behöver tid för att vänja sig till höga höjder. I extrema fall kan hjärnan ta skada på grund av syrebrist.

Bild 5.15: Vindens kylande inverkan på bar hud, källa: SMHI.

• Frostskador. Bergsklättrare och skidturister bör beakta att stark blåst och snabb fart ökar luftens kylande inverkan, se tabellen i bild 5.15.
• Sportskador. Skidturister råkar ofta ut för benbrott och försträckningar. Vandringsturister överanstränger sig och skadar vristerna.
• Olyckor. Trafikolyckor på väg till semesterorten och när man är framme är vanliga. Allt fler turister vill se vad de klarar av och tar onödiga risker. Slarv och tanklöshet är orsaken till många olyckor. Ras och laviner skördar människoliv varje år. Läs här mer om laviner.
• Kulturkrockar. Turisten skall vara medveten om att det finns stora skillnader mellan kulturer. I synnerhet på orter där det finns få turister kan de uppstå missförstånd som beror på kulturskillnader. Man kan utan att avse det förolämpa någon eller bete sig stötande. I fråga om religion och politik är det lätt att trampa i klaveret.
• Våld och kriminalitet. Sorglösa och oförsiktiga turister kan råka ut för olika slags kriminalitet. Man skall akta sig för att stanna bilen ute längs vägarna på landet i vissa länder. Sund misstänksamhet är annars också på sin plats, på turistorterna finns det professionella brottslingar.
• Naturkatastrofer. Också turisten kan råka ut för de naturkatastrofer som förekommer på turistorten. Hit hör de endogena riskerna och klimatriskerna.

Risker som hotar lokalbefolkningen och deras miljö
Massturismen till många orter och den mindre omfattande extremturismen kan skada både miljön och hota den lokala befolkningens existens.

• Byggandet. De stora mängderna turister behöver hotell att bo i. Hotellen breder ut sig längs stränder och på andra områden.
• Föroreningar. Turisterna konsumerar stora mängder vatten och andra produkter. Miljön belastas med avloppsvatten som ibland förorenar de stränder som är orsaken till turismen. Skräp och avfall förorenar omgivningarna.
• Turisterna tränger undan de näringar som tidigare sysselsatte befolkningen. Hotell och badstränder hindrar jordbruk och fiske och många människor förlorar då sitt arbete.

Bild 5.16: Souvenirer från hela Afrika till salu
på turiststråket i Windhoek, Namibia.

• Kulturerosion. Turisterna tar med sig sin egen, oftast västerländska kultur till turistorten. Ursprungligt hantverk, maträtter och annan kultur får ge vika för "pizza och hamburgare" (bild 5.16).
• Naturerosion. Turisterna sliter ner naturen. På skidorter avverkas skog för pisterna. Vandringsleder och vägar gör att få områden förblir orörda. I värsta fall tar turisterna med sig nya växter och djur som kan göra stor skada i ekosystemen.
• Mat- och vattenbrist. I U-länder med mat- och vattenbrist favoriseras turisternas behov framom lokalbefolkningens. Turisterna får rent vatten till duschar och swimmingpool medan lokalbefolkningen inte har tillräckligt att dricka. Matvaror betingar ett bättre pris i hotellet än på den lokala marknaden.

Information för turister rörande säkerheten på olika turistorter finns på utrikesministeriets hemsidor. WHO informerar om turistens hälsorisker. Researrangören har dessutom ansvar för resenärernas säkerhet. Folkhälsoinstitutets turistsidor

Litteratur:

Kalliola, Iiris; Nummelin, Matti: Kaukomatkaajan luontoharmeja. Kummallisia, vaarallisia ja pelottavia etelän eliöitä. Kustannus Oy Tammi Helsinki 2001. ISBN 951-31-2211-5

Hyvää matkaa. Huovinen, Maarit (toim.). Kustannus Oy Duodecim, Jyväskylä 2002. ISBN 951-656-807-6

Suomen tilastollinen vuosikirja 2004. Tilastokeskus, Hämeenlinna 2004. ISBN 952-467-350-9