Startsida
Studiehandledning
Endogena
risker
Jordbävningar
Vulkanism
Tsunami
Övningsuppgifter
Klimatet:
förändringar
Drivhuseffekten
El Niño
Vädrets nycker, hetta
Vädrets nycker, köld
Stormar
Översvämningar
Övningsuppgifter
Den
levande naturen
Farliga
eller skadliga djur
Sjukdomar,
allmänt
Sjukdomar, lista
Övningsuppgifter
Hotade
ekosystem
Tropiska
skogar
Haven
Övningsuppgifter
Befolkningen: Tillväxt
Städer och migration
U-land/I-land
Turismen
Krig och terrorism
Övningsuppgifter
Produktion:
Livsmedel
Rent
vatten
Tekniska hasarder,
konsumtion
Övningsuppgifter
|
Vulkanism (Läroboken
s. 21)
Det finns ca 700 verksamma vulkaner i världen. Inom det område
som hotas av vulkanutbrott bor det mer än 200 miljoner människor.
En viktig orsak till att många människor bor nära vulkaner
är att den vulkaniska askan med tiden gör marken bördig.
Vulkanisk verksamhet innebär också annat än vulkaner,
men dessa övriga fenomen utgör inte lika stora hot mot människan.
Hit räknas bland annat heta källor, het jord, geysir och fumaroler.
Vulkanplatser
Vulkaner finns i huvudsak på tre slags områden (bild
1.7):
- Destruktiva plattgränser,
där havsbotten sjunker under kontinent eller havsbotten (öbågar),
Eldringen runt Stilla oceanen.
- Konstruktiva plattgränser,
där plattor åker isär, Atlantens mittoceaniska rygg,
Island.
- Hot spots, platser
där heta magmaströmmar gör jordskorpan tunn, Hawaii.

Bild 1.7: Vulkanernas läge.
Vulkantyper
Vulkanerna kan indelas i flera olika typer enligt deras form och det material
som produceras under ett utbrott. Huvudtyperna är stratovulkaner
och sköldvulkaner.
Stratovulkanerna
har den typiska kägelformen, deras lava är sur och stelnar
fort, vulkanen producerar också mycket aska. Lava och aska bygger
upp vulkanens sidor i skikt (=strata) och ger den dess form. Dessa vulkaner
har ofta explosiva utbrott som förorsakar mycket stor skada (St
Helens, USA 18.5.1980 Pinatubo,
Filippinerna 12.6.1991). Ofta är utbrotten så kraftiga
att magmakammaren töms och vulkanen faller in i sig själv
och bildar då en caldera (Krakatau
20.5.1883). Den vulkaniska aktiviteten fortsätter ofta i den
nybildade calderan. De flesta stratovulkanerna finns längs de destruktiva
plattgränserna.
Sköldvulkaner
är, som deras namn antyder, sköldformade. De blir inte så
höga, då den lava de producerar är basisk och stelnar
långsamt, lavan hinner flyta långt ifrån kratern.
Sköldvulkanernas utbrott är mindre explosiva och kan vara
mycket länge. Det mest kända exemplet på en sköldvulkan
är kanske Mauna
Loa på Hawaii. Sköldvulkaner finns ofta längs de
mittoceaniska ryggarna och vid hot spots, såsom Mauna Loa.
Risker i
samband med vulkanutbrott
Då vulkaner har utbrott uppstår många fenomen som förorsakar
olika slag av faror och förändringar, antingen omedelbart eller
under en längre tid (bild 1.8.).
- Aska, lapilli och bomber
består av vulkanisk sten som finfördelats av gaserna innan
de stelnat, askan är finast, bomberna störst.
- Gaser: vattenånga,
koldioxid, kolmonoxid, svaveldioxid, syror och fluorgas.
- Lavaflöden, magma
som inte finfördelats av gasexplosionerna rinner ned för vulkanens
sidor.
- Pyroklastiska flöden
eller eldmoln är explosionsmoln av het aska, sten och gas
som rör sig snabbt nedför vulkanens sidor.
- Laharer eller slamflöden
uppstår då glaciärer på toppen av vulkanen smälter.
Vulkanutbrotten förorsakar dessutom ofta kraftiga regn och åska,
regnvattnet för med sig aska och jord från vulkanens sidor.
- Jökellopp uppstår
då is på eller runt vulkanens krater spricker upp och börjar
röra sig nedför vulkanens sidor, jökellopp är vanliga
på Island.
- Tsunamin kan uppstå
om vulkanutbrottet sker under vatten eller om vulkanen bildar en caldera
(Krakatau 1883).

Bild 1.8: Faror i samband med vulkanutbrott.
Alla dessa fenomen kan förorsaka stor skada.
De flesta dödsfallen har dock förorsakats av laharer
såsom var fallet då Nevado
del Ruiz hade utbrott 1985. Lavaflöden och aska förorsakar
stora skador på människornas egendomar och odlingar vilket
leder till svält och nöd, men dödar få människor
direkt.
Eruptionsgaserna kan
stiga ända upp i stratosfären, Pinatubos ask- och gasmoln nådde
upp till 40 kilometers höjd. Där sprider sig molnet över
hela jorden och påverkar klimatet och skadar ozonskiktet under flera
år. Efter Tamboras
(1815) och Krakataus utbrott följde kalla somrar, med missväxt
och svält i hela världen som följd. Båda utbrotten
skickade ut mycket stora mängder aska i atmosfären. Gaserna
förorsakar också sura regn.
Gasutbrott kan döda
människor och husdjur såsom det hände i Kamerun
1986. Koldioxid, som är tyngre än luft, rann ut ur vulkanen
i en 40 m tjock matta och kvävde människor och djur i närheten
av vulkanen. Island har också drabbats av ett flertal gasutbrott
under århundradenas lopp.
På Internet kan man följa med vulkanutbrott
på olika platser i världen på följande adress: http://volcano.und.nodak.edu/vwdocs/current_volcs/current.html.
Nedan
finns en lista på vulkaner som haft katastrofala utbrott som dödat
många människor:
Vesuvius,
Italien
79
Laki,
Island 1783
Unzen,
Japan 1792
Montagne
Pelee, Martinique 1902
Tambora,
Indonesien 1815
Att förutse vulkanutbrott
och minska skadeverkningar
Det är lättare att förutse vulkanutbrott än jordbävningar.
Då magman rör på sig i Jordens inre kan det iakttas på
olika sätt. Vulkaner som finns nära bosättning övervakas
mycket noga, såsom Etna i Italien. Övervakningen kan ske med
hjälp av satelliter och olika slags mätutrustning (gasdetektorer,
seismografer, termometrar m.m.). Följande fenomen kan vara tecken
på ett förestående vulkanutbrott:
- Gaser kommer upp ur marken och kratern
- Markens temperatur förändras
- Små jordbävningar förorsakas
av magmans rörelser
- Marken stiger, vulkanens form förändras
- Förändringar i grundvattnets egenskaper
Skyddsåtgärder.
Myndigheterna i länder där det finns vulkaner kan förbereda
sig och skydda befolkningen på olika sätt:
- Byggnads-/bosättningsförbud inom riskområdet.
Detta är svårt att genomföra, 500 miljoner människor
bor inom vulkanernas riskområden. Områden där laharer
förekommer bebyggs ofta då marken är bördig.
- Vulkanernas aktivitet bör studeras kontinuerligt
så att varningar kan utfärdas i tid.
- Evakueringsplaner och utbildad personal bör
finnas.
- Byggnadsföreskrifter bör finnas och
följas. Bland annat bör hustaken bör tåla aska
utan att rasa eller brinna
- Hinder för lavaströmmar kan byggas
eller lavaflödets riktning kan ändras (Etna, Surtsey).

Bild 1.9: Explosionskrater på Island.
Litteratur:
Suomen Kallioperä. Lehtinen,
Martti; Nurmi, Pekka; Rämö, Tapani (toim.). Gummerus Kirjapaino
Oy, Jyväskylä 1998. ISBN 952-90-9260-1
Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson
and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8
|