Grytor

Städer och migration

Startsida
Studiehandledning

Endogena risker
Jordbävningar
Vulkanism
Tsunami

Övningsuppgifter

Klimatet: förändringar
Drivhuseffekten
El Niño
Vädrets nycker, hetta
Vädrets nycker, köld
Stormar
Översvämningar
Övningsuppgifter

Den levande naturen
Farliga eller skadliga djur
Sjukdomar, allmänt
Sjukdomar, lista

Övningsuppgifter

Hotade ekosystem
Tropiska skogar
Haven

Övningsuppgifter

Befolkningen: Tillväxt
Städer och migration
U-land/I-land
Turismen
Krig och terrorism
Övningsuppgifter

Produktion: Livsmedel
Rent vatten
Tekniska hasarder, konsumtion
Övningsuppgifter

Orsaker till migrationen (Läroboken: s. 101-108)
Flyttningsrörelserna ökar i världen. Orsakerna till detta är många. En av de viktigaste orsakerna är befolkningsökningen. Det finns inte arbete, mat, bostäder eller skolor och hälsovård för befolkningen på landsbygden. Också i utvecklade länder flyttar många till städerna. Den största delen av flyttningen sker inom landets gränser.

  • Urbaniseringen i U-länderna. Befolkningen ökar snabbt på landsbygden i U-länder. På landsbygden finns inte tillräckligt med arbetsplatser inom jordbruket. Nya arbetsplatser bildas inom industrin. Ny industri grundas i närheten av städerna, som på det sättet drar till sig nya inflyttare, urbanisering (bild 5.5).

Kåkstad vid en guldgruva i
Bild 5.5: Kåkstad vid en guldgruva i
Johannesburg, Sydafrika.

  • Flyktingar. Oroligheter, svält och naturkatastrofer driver människor på flykt i många länder. De flesta flyr undan problemen inom det egna landets gränser. När politiska konflikter är orsaken flyr många till grannländerna. När människorna återvänder till sina hem sker en ny flyttningsrörelse. Ibland har det gått många år sedan de flydde, de vet inte till vad de återvänder. Många flyktingar tillbringar årtionden i flyktingläger. Många flyktingar kan inte återvända hem utan fortsätter till tredje land.

    UNHCR är FN:s flyktingorganisation som organiserar och hjälper flyktingar i hela världen. År 2003 fanns det ca 20 000 000 miljoner flyktingar i världen. FN har definierat vem som är flykting år 1951. Läs här definitionen på vem som är flykting och mer om flyktingskap.

    Flyktingströmmarna är störst i Afrika (bild 5.6). Orsakerna är till största delen krig och interna konflikter i flera länder. Långvarig torka och svält har också tvingat miljontals människor att lämna sina hem.

Fördelningen av flyktingar områdesvis år 2005.
Bild 5.6: Fördelningen av flyktingar områdesvis år 2005.

  • Globaliseringen leder till en allt större rörlighet mellan länderna. Företag flyttar sin tillverkning från ett land till ett annat enligt lönsamhet. Jordbruksmarknaden är öppen för andra länders produkter. Det här leder till att många människor måste flytta för att få arbete.
  • Flyttning från U-land till I-land. Då den arbetsföra befolkningen i I-länderna minskar behövs det mera arbetskraft från andra områden. Länder i Europa tar emot invandrare från sina forna kolonier.
  • Flyttning mellan länder i Europa från öst till väst.

Risker i samband med flyttningsrörelserna.

  • Minoriteter har oftast en svagare ställning än majoritetsbefolkningen. Invandrare råkar i många områden ut för diskriminering och fördomar. Invandrare som inte kommit in i landet på lagligt sätt kan inte försvara sin ställning mot förtryck och diskriminering.
  • Människosmuggling och människohandel sker i många länder. Människohandeln handlar ofta om prostitution men handeln med människor kan också ske med barn som får arbeta i industrier. I Afrika händer det att barn rövas bort för att tjäna som soldater.

Urbaniseringen
Städernas befolkning växer mycket snabbt. Tidigare fanns de största städerna i I-länderna, numera finns de största städerna i Asien. Idag bor mer än hälften av världens befolkning i städer (bild 5.7). Flyttningen till städerna har många orsaker.

Över hälften av världens befolkning
Bild 5.7: Över hälften av världens befolkning
bor numera i städer.

Urbaniseringen medför risker
Det flyttar in mycket mer människor till städerna än det finns bostäder och arbetsplatser. Städernas egen befolkningstillväxt bidrar också till överbefolkningen. De nya invånarna bosätter sig i kåkstäder. Kåkstäderna är i allmänhet inte trygga, det finns inte avlopp, rent vatten och skolor. Kåkstäderna byggs ofta på områden som kan drabbas av ras, översvämningar och sjukdomar.

  • Många av invånarna är både hem- och arbetslösa. Detta leder till att många måste tigga för att överleva. Föräldrar överger sina barn som sedan får leva på gatan. Det finns åtminstone 100 miljoner gatubarn i världens storstäder. Otryggheten och misären leder till ökad kriminalitet och olika slag av missbruk.
  • Odlingsmark förloras. Städerna breder ut sig över områden som tidigare har varit bra odlingsmark. I och med städernas tillväxt minskar därför odlingsarealen och bidrar till matbristen.
  • Trafiken ökar i alla städer, vägarna breder ut sig över stora arealer. Trafiken förorsakar luftföroreningar. Många städer har ett vägnät som inte är planerat för nuvarande trafikmängder vilket leder till trafikstockningar och trafikolyckor. Antalet döda i trafiken i hela världen är ca 1,2 miljoner årligen.
  • Städerna förorsakar miljöproblem. Befolkningen producerar mängder av avloppsvatten som förorenar vattendrag och hav. Stora mängder avfall skräpar ned städernas omgivningar och lagras på avstjälpningsplatser eller bränns. I båda fallen uppstår problem. I många länder finns det en stor befolkning som lever på och av det som kommer till avstjälpningsplatserna.
  • Luftföroreningarna är svåra i många storstäder. Utsläpp från trafik och industri bildar en giftig blandning, smog, som gör människorna sjuka och minskar på jordbruksproduktionen (bild 5.8).

Städerna växer, i centrum
Bild 5.8: Städerna växer, trafiken ökar,
luftföroreningar över London.

Litteratur:

Suomen tilastollinen vuosikirja 2004. Tilastokeskus, Hämeenlinna 2004. ISBN 952-467-350-9

Pitkä matka kotiin, pakolaiset ja paluumuutto. Suvanto, Marja-Leena (toim.). Suomen pakolaisapu ry 1993.

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8

Föregående
Utbildningsstyrelsen Distansgymnasiet
EDU.fi