INLEDNING (Läroboken s. 78)
Många ekosystem hotas av människans verksamhet. Regnskogarna huggs ner för att ge plats för odlingar, havsområdena hotas av föroreningar och de tempererade skogarna av föroreningar och bosättning. Inga områden på jorden är helt opåverkade av människans verksamhet. Miljögifterna når isbjörnarna i de arktiska områdena och förändringar i klimatet påverkar hela vår planet.

Artsammansättningen förändras. Det är inte alltid så att arterna bir färre på ett område som förändrats av människan. De känsligaste arterna med specifika krav på sin miljö minskar och försvinner, medan "ogräsarter" som lätt kan anpassa sig ökar i antal. Den minskade biodiversiteten är därför ett av de största hoten mot våra ekosystem.

Vegetationen i den varma och tempererade zonen
Den subtropiska zonen har varit tätt befolkad länge och stora delar av skogar och annan vegetation har ersatts av odlingsmarker. Vissa förändringar ägde rum för mycket länge sedan.

Bild 4.1: Odlingslandskap i lövskogsbältet, Tyskland.

Odlingslandskapets historia
De skogar som tidigare växte längs Medelhavets kuster höggs ned redan för 2000 år sedan, och har ersatts av hårdbladsvegetation. I Kina började man odla i större skala redan för 3000 år sedan. Skogar ersattes med åkrar. Prärien liksom en stor del av lövskogarna i USA är nu odlingsmark. Också i Europa har lövskogen till stora delar ersatts av åkrar (bild 4.1). Se karta över skogarnas nuvarande och tidigare fördelning i världen.

Miljökatastrofer och mindre förändringar förorsakade av jordbruket och avverkningen har oåterkalleligt förändrat växtlighetens förutsättningar i stora områden. Erosionen blir mycket kraftigare när skogen avverkats, avrinningen blir snabbare. Det här leder till översvämningar (Kina). I andra områden har långvarig torka lett till att matjorden blåst bort och åkrarna har förstörts (Dust Bowl, USA 1930-talet).

Skogsarealen minskar fortfarande i många områden. På andra ställen växer åkrar igen och ersätts långsamt med skog. Den förändrade jordbrukspolitiken i många länder och globaliseringen gör att nya områden uppodlas i de tropiska områdena medan jordbruk på åkrar med mindre avkastning i norr inte längre är lönsamma. Läs här mer om skogarnas globala fördelning.

Bild 4.2: Den största delen av skogsplanteringarna
görs just nu i Asien (FAO 2000).

Skogsplanteringarna har ökat, främst i Asien (bild 4.2). Planteringarna producerar oftast virke för pappersindustrin men planteras också för att minska erosion genom vind och vatten. De viktigaste trädslagen är olika slag av tall (20 %) och eukalyptus (10 %). Fastän den totala skogsarealen ökar, minskar biodiversiteten i allmänhet i och med att endast ett eller ett fåtal trädslag ersätter den ursprungliga gamla skogen med många arter. I många fall är de odlade trädslagen införda till området (eukalyptus).

Bild 4.3: Skogshygge och ungskog i södra Finland.

Nuvarande hot mot de återstående ekosystemen
Det finns många olika hot mot de återstående ekosystemen. De flesta länderna har en ökad medvetenhet om nödvändigheten att skydda den återstående orörda naturen. Fattigdom, befolkningsökning och industrins och landets kortsiktiga ekonomiska krav gör att skyddet och förbättringarna sker långsamt.

• Sura nedfall (se nedan).
• Övriga luftföroreningar. Ozon, kolväten, fluorföreningar, partikelutsläpp m.m. skadar ursprunglig vegetation och odlingsväxter i stora områden. Blandningen av olika luftföroreningar bildar "smog" (bild 4.4), som också är skadlig för människan. Smogen är ett stort problem i städer och deras omgivningar i Asien. Läs mer om luftföroreningar i Finland.
• Drivhuseffekten. Se avsnittet om drivhuseffekten. Klimatförändringen försvårar existensen för växter och djur. De kan inte anpassa sig eller förflytta sig så snabbt som klimatförändringen eventuellt skulle kräva.
• Skogsavverkningar. Avverkningen av skogarna i de varma och tempererade områdena är inte längre så snabb och skogen ersätts relativt ofta med planteringar. Biodiversiteten minskar då skogen splittras. Mångsidig gammelskog kan inte i artmångfald ersättas med de mycket artfattigare planteringarna (bild 4.3).
• Bebyggelse och vägar. Världens befolkning ökar och kräver större arealer för bosättning. Likaså ökar behovet av vägar och annan infrastruktur.
• Införda arter. Arter som avsiktligt eller oavsiktligt flyttas från ett område till ett annat kan förorsaka stora problem. Se avsnittet om införda arter.

Bild 4.4: Smog över Paris.

Sura nedfall
Behovet av transporter ökar ständigt (globaliseringen), liksom behovet av elektricitet. Surt nedfall uppstår främst då energi produceras av svavelhaltiga fossila bränslen (bild 4.5). Kväveoxider som främst uppstår i trafiken, omvandlas liksom svavelföreningarna till syror i atmosfären. Ammoniak uppstår främst i jordbruket (bild 4.6). De sura utsläppen från energi- och värmeproduktionen har minskat i Finland, men vindarna för med sig utsläpp från andra länder. De sura regnen blir ett allt större problem i Asien, främst i Kina där man använder mycket svavelhaltig stenkol som bränsle.

Litteratur:

Ympäristötilasto. Environment statistics. Tilastokeskus, Ympäristö ja luonnonvarat 2000:1. Yliopistopaino, Helsinki 2000.

Schmidt-Bleek, Friedrich. Luonnon uusi laskuoppi: Ekotehokkuuden mittari MIPS, översättning och redigering: Lettenmeier, Michael. Gaudeamus, Helsinki 2000. ISBN 951-622-814-1

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8