Startsida
Studiehandledning
Endogena
risker
Jordbävningar
Vulkanism
Tsunami
Övningsuppgifter
Klimatet:
förändringar
Drivhuseffekten
El Niño
Vädrets nycker, hetta
Vädrets nycker, köld
Stormar
Översvämningar
Övningsuppgifter
Den
levande naturen
Farliga
eller skadliga djur
Sjukdomar,
allmänt
Sjukdomar, lista
Övningsuppgifter
Hotade
ekosystem
Tropiska
skogar
Haven
Övningsuppgifter
Befolkningen: Tillväxt
Städer och migration
U-land/I-land
Turismen
Krig och terrorism
Övningsuppgifter
Produktion:
Livsmedel
Rent
vatten
Tekniska hasarder,
konsumtion
Övningsuppgifter
|
Inledning (Läroboken
s. 10)
Med endogena hasarder avses de risker som
förorsakas av värmerörelserna i jordens inre. Värmeenergin
får materialet i magman att strömma så att litosfärplattorna
(bild 1.1) rör sig i förhållande till varandra. Rörelserna
ger upphov till vulkanismen och jordbävningar och andra endogena
fenomen.

Bild 1.1: De stora litosfärplattorna.
Plattektoniken
Med plattektonik avses litosfärplattornas
rörelser i förhållande till varandra. Plattorna rör
sig med olika hastighet i förhållande till varandra och också
i olika riktningar i förhållande till varandra (bild 1.2).
Utgående från detta kan man dela in gränserna i fyra
huvudtyper, olika andra fenomen sammanhänger med processerna
längs plattgränsen.
- Kollisionsgräns:
kontinent kolliderar med kontinent, jordbävningar och bergsveckning
uppstår, ex: Himalaya.
- Destruktiv gräns:
havsbottenplatta glider in under kontinent eller havsbotten, jordbävningar,
bergsveckning, vulkanism, djuphavsgravar och öbågar uppstår,
ex: "Eldringen" runt stilla oceanen.
- Konstruktiv gräns:
havsbottenplattor åker isär från varandra,
vulkaner och jordbävningar uppstår, ex: den mittoceaniska
ryggen i Atlanten, Island.
- Konservativ gräns:
litosfärplattor glider förbi varandra i sidled, jordbävningar
uppstår ex: St. Andreas förkastning i Kalifornien.

Bild 1.2: De olika slagen av plattgränser.
Plattornas rörelsehastighet i
förhållande till varandra visas i bild 1.3. Denna ständiga
rörelse flyttar Skandinavien långsamt mot nordost. Även
om det just nu ser ut som om Atlanten skulle bli allt bredare anser många
forskare att denna förändring kommer att upphöra, och att
allt land igen kommer att samlas i en jättekontinent (animation:
http://www.scotese.com/Default.htm,
framtidsbild: http://www.scotese.com/future.htm).

Bild 1.3: Litosfärplattornas rörelsehastighet.
Litteratur:
Suomen Kallioperä.
Lehtinen, Martti; Nurmi, Pekka; Rämö, Tapani (toim.). Gummerus
Kirjapaino Oy, Jyväskylä 1998. ISBN 952-90-9260-1
Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson
and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8
|