Het källa

Endogena risker

Startsida
Studiehandledning

Endogena risker
Jordbävningar
Vulkanism
Tsunami

Övningsuppgifter

Klimatet: förändringar
Drivhuseffekten
El Niño
Vädrets nycker, hetta
Vädrets nycker, köld
Stormar
Översvämningar
Övningsuppgifter

Den levande naturen
Farliga eller skadliga djur
Sjukdomar, allmänt
Sjukdomar, lista

Övningsuppgifter

Hotade ekosystem
Tropiska skogar
Haven

Övningsuppgifter

Befolkningen: Tillväxt
Städer och migration
U-land/I-land
Turismen
Krig och terrorism
Övningsuppgifter

Produktion: Livsmedel
Rent vatten
Tekniska hasarder, konsumtion
Övningsuppgifter

Inledning (Läroboken s. 10)
Med endogena hasarder avses de risker som förorsakas av värmerörelserna i jordens inre. Värmeenergin får materialet i magman att strömma så att litosfärplattorna (bild 1.1) rör sig i förhållande till varandra. Rörelserna ger upphov till vulkanismen och jordbävningar och andra endogena fenomen.

De stora litosfärplattorna.
Bild 1.1: De stora litosfärplattorna.

Plattektoniken
Med plattektonik avses litosfärplattornas rörelser i förhållande till varandra. Plattorna rör sig med olika hastighet i förhållande till varandra och också i olika riktningar i förhållande till varandra (bild 1.2). Utgående från detta kan man dela in gränserna i fyra huvudtyper, olika andra fenomen sammanhänger med processerna längs plattgränsen.

  • Kollisionsgräns: kontinent kolliderar med kontinent, jordbävningar och bergsveckning uppstår, ex: Himalaya.
  • Destruktiv gräns: havsbottenplatta glider in under kontinent eller havsbotten, jordbävningar, bergsveckning, vulkanism, djuphavsgravar och öbågar uppstår, ex: "Eldringen" runt stilla oceanen.
  • Konstruktiv gräns: havsbottenplattor åker isär från varandra, vulkaner och jordbävningar uppstår, ex: den mittoceaniska ryggen i Atlanten, Island.
  • Konservativ gräns: litosfärplattor glider förbi varandra i sidled, jordbävningar uppstår ex: St. Andreas förkastning i Kalifornien.

De olika slagen av plattgränser.
Bild 1.2: De olika slagen av plattgränser.

Plattornas rörelsehastighet i förhållande till varandra visas i bild 1.3. Denna ständiga rörelse flyttar Skandinavien långsamt mot nordost. Även om det just nu ser ut som om Atlanten skulle bli allt bredare anser många forskare att denna förändring kommer att upphöra, och att allt land igen kommer att samlas i en jättekontinent (animation: http://www.scotese.com/Default.htm, framtidsbild: http://www.scotese.com/future.htm).

Litosfärplattornas rörelsehastighet.
Bild 1.3: Litosfärplattornas rörelsehastighet.

Litteratur:

Suomen Kallioperä. Lehtinen, Martti; Nurmi, Pekka; Rämö, Tapani (toim.). Gummerus Kirjapaino Oy, Jyväskylä 1998. ISBN 952-90-9260-1

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8

Föregående
Utbildningsstyrelsen Distansgymnasiet
EDU.fi