Vädrets risker (Läroboken s. 43)
Många risker sammanhänger med extrema väderförhållanden. I polartrakterna förstärks stark kyla av hårda vindar, snön förorsakar problem. I tropiska områden utgör hettan en stor risk. I samband med fronter och varma dagar uppkommer åskväder med blixtar och hagel. Åskvädren kan starta bränder.

Hetta
Hettan är inte ett problem i Finland, men redan i Sydeuropa kan temperaturerna stiga över 40 grader, i områden närmare ekvatorn kan temperaturen stiga närmare 50 grader (bild 2.7). Gamla och sjuka människor som inte är vana vid hettan klarar den inte, vissa år har många människor dött av hetta i Sydeuropa.

Bild 2.7: Namibia, 43 grader i skuggan.

Värmeslag kan uppstå när huvudet utsätts för sol och blir för hett och man har glömt att dricka tillräckligt. Vila, kalla omslag, och tillräckligt att dricka lindrar symptomen. Om man inte handlar rätt kan ett chocktillstånd inträda, blodtrycket sjunker och sjukhusvård kan vara nödvändig, ett obehandlat värmeslag kan vara livshotande.

I heta områden anpassar man byggnaderna till hettan (vita hus med fönsterluckor) och anpassar också livsrytmen så att inget tungt arbete utförs under de heta timmarna mitt på dagen, siestan.

Torka
Torkan är den naturkatastrof som påverkar flest människors liv. När det inte finns vatten slår skördarna fel och människorna svälter. Speciellt är det små barn som svälter ihjäl eller får skador som påverkar dem under hela livet. Torkan leder till många andra problem, såsom erosion och bränder. Människor som bor i områden som drabbas av torka måste lämna sina hem, vilket i sin tur leder till nya problem och flyktingskap.

Orsaker till torka kan vara El Niño. Vissa områden får helt naturligt regn mycket oregelbundet, det här gäller stora delar av Afrika och Australien och Ostasien. Människan påverkar klimatet i torrare riktning genom att avverka skog och utsätta marken för överbetning, det här kan leda till att öknarna sprids.

Sandstormar och bränder
När hettan är intensiv är också avdunstningen stark. Skillnader i lufttryck leder till starka vindar och sandstormar. Sandstormar uppstår på områden där det inte finns vegetation som binder sanden. Vegetationen kan saknas på grund av överbetning och på grund av jordbruk. Långa perioder av torka, till exempel på grund av El Niño leder ofta till sandstormar. Också svagare vindar och stormar flyttar på sanden och åstadkommer dyner som kan förstöra åkermark och bosättningar (bild 2.8).

Bild 2.8: Sandstorm i samband med ett åskväder.

Många av bränderna i världen har förorsakats av människor. Under torra år kommer elden lätt ur kontroll. Bränder antänds avsiktligt och ofta olagligt, för att röja åkermark, det här sker i Indonesien, Brasilien och Afrika, många andra bränder startar från en slarvigt släckt brasa. Stora bränder i Spanien den torra sommaren 2005, misstänks vara anlagda.

Åska, blixtar och hagel
I Finland förekommer åska i samband med kallfronter och som eftermiddagsåskväder under varma högsommardagar. I samband med åska kan tromber uppstå. Starkt regn och hagel sammanhänger ofta med åskväder. Åskmolnen kan nå en höjd på mer än 10 km (bild 2.9-10). Ju högre molnen är desto större hagel kan bildas i molnet. Hagel som är mindre än 5 mm förorsakar inte stor skada, men större hagel kan förstöra skörd och egendom. Mer om åska och blixtar i Finland kan du läsa här.