Stormar

Stormar

Endogena risker
Jordbävningar
Vulkanism
Tsunami
Övningsuppgifter

Klimatet: förändringar
Drivhuseffekten
El Niño
Vädrets nycker, hetta
Vädrets nycker, köld
Stormar
Översvämningar
Övningsuppgifter

Den levande naturen
Farliga eller skadliga djur
Sjukdomar, allmänt
Sjukdomar, lista
Övningsuppgifter

Hotade ekosystem
Tropiska skogar
Haven
Övningsuppgifter

Befolkningen: Tillväxt
Städer och migration
U-land/I-land
Turismen
Krig och terrorism
Övningsuppgifter

Produktion: Livsmedel
Rent vatten
Tekniska hasarder , konsumtion
Övningsuppgifter

Olika slags vindar och stormar (Läroboken s. 50)
Det finns stormar av flera olika slag som drabbar land- och havsområden i världen. Orkaner bildas över de tropiska haven, tornador drabbar främst slätterna i Nordamerika, i Finland bildas ibland tromber. Höst- och vinterstormar drar in över Europa varje år. Om vindhastigheten överskrider 20 m/s kallas vinden för storm, om hastigheten överskrider 33 m/s kallas den för orkan.

Bild 2.18: De globala vindarna och lufttrycksbältena.

Vinden blåser från högtryck till lågtryck, ju större tryckskillnaden är desto starkare blåser vinden (bild 2.18).

Tropiska cykloner
De tropiska cyklonerna (allmänt kallas de för orkaner) är de stormar som åstadkommer mest skada. I Ostasien kallas de taifuner, i Amerika kallas de för hurrikaner. Vanligen uppstår det i ungefär 85 tropiska cykloner per år. Året 2005 kommer att gå till historien som ett orkanår, då ovanligt många stormar drog fram över Atlanten. Läs om namngivningen av tropiska cykloner här.

Flera av stormarna förorsakade stor skada. Katrina som drabbade New Orleans dödade 1302 människor och Stan som drabbade Centralamerika dödade 1150 människor. Båda stormarna förorsakade också mycken övrig förödelse. Stan fick mycket mindre publicitet trots att långtidskonsekvenserna är allvarligare i Mexico än i USA. Orkanerna tar i medeltal 15 000 människoliv varje år, de flesta människorna dör genom drunkning. Läs här om orkaner från tidigare år.

Bild 2.19: Områden där tropiska cykloner är vanliga.

För att en tropisk cyklon skall bildas krävs följande:

Varmt havsvatten vars temperatur överskrider 26 grader, havsströmmarna gör östkusternas vatten varmare än västkusternas, därför drabbar orkaner mest östkuster (bild 2.19).
Rätt sorts lågtryck där luften lugnt kan stiga uppåt och bilda spiralstruktur, detta sker bäst ganska nära ekvatorn, på norra och södra sidan.
Corioliseffekten bör vara tillräckligt stark, därför uppkommer inte cykloner precis vid ekvatorn. Latituden bör vara mer än 4 grader nordlig eller sydlig.

När luftmassan väl börjat snurra kan cyklonen föda sig själv. När den varma mycket fuktiga luften stiger avkyls den, vattenångan kondenseras och värme frigörs. Den här värmeenergin ger stormen dess kraft och gör att luften stiger och roterar allt snabbare, lufttrycket sjunker och vindhastigheten ökar. Orkanernas styrka mäts med Saffir-Simpsons femgradiga skala. Orkaner har ofta följande egenskaper (bild 2.20):

Diametern är oftast 200 till 300 km, men kan bli över 1000 km.
Höjden är 10-15 km.

Vindhastigheten:

62 -117 km/h	Tropisk storm
118 -154 km/h	Kategori 1
155 - 177 km/h	Kategori 2
178 - 209 km/h	Kategori 3
210 - 248 km/h	Kategori 4
> 248 km/h	Kategori 5

I samband med cykloner bildas också tornador, inne i dem är vindhastigheten allra störst.
I orkanens mitt finns ett öga som kan vara tiotals kilometer i diameter.
Orkanerna rör sig västerut på var sida av ekvatorn, när de närmar sig kusten vänder de ofta, över land förlorar de sin energikälla, det varma havsvattnet, och försvagas.

Bild 2.20: Tvärsnitt genom en orkan.

Bild 2.21: Orkanen Vince hotade Kanarieöarna 2005 (Meteorologiska institutionen, Meteosat-satelliten).

Orkanen Vince (bild 2.21) som närmade sig Europa 9.10.2005 är den östligaste tropiska storm som observerats över Atlanten.

Hur kan man minska förödelsen i samband med orkaner?
Modern teknik har gjort att dödsoffrens antal i samband med orkaner har minskat i utvecklade länder, de materiella skadorna har däremot blivit mycket större. Många människor bor på utfyllda markområden i Florida, USA, i fina hus med dyra båtar och bilar. Orkanen Katarina som blåste in över New Orleans förorsakade att dammarna som skulle skydda staden, brast och stadscentrumet översvämmades, 1 miljon människor evakuerades, 1302 människor dog.

I U-länder är situationen mycket svårare. Mycket bosättning finns längs låglänta stränder med dålig infrastruktur. I synnerhet Bangladesh drabbas därför mycket hårt av orkaner och antalet dödsoffer är stort, en orkan som drabbade området år 1970 antas ha krävt mer än 400 000 människors liv.

Orkanen slår sönder byggnader, vattenmassorna förorsakar översvämningar och ras och förstör grödor. Flera orkaner som drabbat fattiga länder har lämnat spår som det tagit många år att återställa. Orkanen Mitch dödade 18 000 människor i Nicaragua år 1998, konsekvenserna syns fortfarande. För att skydda sig och minska skador kan man vidta följande åtgärder:

Satelliter kan numera användas för övervakning av atmosfären. Satelliterna gör det möjligt att upptäcka orkanerna tidigt.
Evakueringsplaner och utbildad räddningspersonal bör finnas.
Varningar kan utges tidigt och evakueringar kan genomföras i god tid. Förstärkningar av dammar och andra säkerhetsåtgärder kan vidtas (skydd av fönster).
Vallar kan byggas mot havet på tätt bebyggda områden.
Byggnadsföreskrifter: husen bör byggas så starka att de klarar både vattenmassor och starka vindar.

Mer om orkaner

Tornador och tromber
Största delen av världens tornador härjar på slätterna i Nordamerika, men de förekommer även i Australien och på Asiens slätter. De flesta tornadorna uppstår på våren. Kall, torr luft från norr kolliderar med varm fuktig luft från Mexikanska Golfen. Luftmassorna börjar rotera, ett åskmoln med mycket blixtar bildas. Ett område med mycket lågt lufttryck bildas och "drar" ned en molnslang, när denna roterande luft berör marken rör den upp damm och föremål som kan transporteras långa sträckor (bild 2.22). Mer om tornador kan du läsa här.

Bild 2.22: Tornadons struktur.

Vindhastigheten i tornadon kan bli så mycket som 80 m/s. Tornadon gör stor skada på hus och grödor men eftersom de i allmänhet inte är mer än 50 m i diameter och inte varar mer än några minuter är ändå deras skadeverkningar begränsade. För människor som lever i områden med tornador är det skäl att vara beredd att ta skydd. Styrkan hos både tornadon och tromber mäts med Fujitas femgradiga stormskala. Skyddsåtgärder i samband med tornadon:

Övervakningssystem. I USA finns det ett effektivt övervakningssystem som registrerar var det rör sig åskväder och stormar. När en tornado närmar sig bebyggelse varnar sirener befolkningen för den. Barnen i Tornado Alley i USA övar i skolan hur de skall göra ifall sirenerna tjuter.
Skyddsrum. När en tornado slår ner (touches ground) är det tryggast att bege sig ner i skyddsrum i marken. Observera skillnaden: när orkaner drabbar kustområden skall man bege sig uppåt i hus.
Byggnadsföreskrifter. I många fall är tornadon så kraftig att inget hus håller, men ett stadigt hus klarar sig i alla fall bättre.

Bild.2.23: Tromb i Namibia, mycket hett väder,
damm omger molnslangen nertill.

Tromber
I Finland förekommer tromber som är en mindre version av tornadon. Tromberna förekommer i samband med åskväder men kan också bildas vid varmt och klart väder (bild 2.23). Tromberna i Finland förorsakar sällan skada men år 2005 rev en tromb sönder en läktare i Tali i Helsingfors. En av de starkaste tromberna i Finland förstörde en hangarbyggnad med små flygplan på ett flygfält i St. Michel 1998. Oftast fäller tromberna skog i en lätt igenkännelig smal remsa.

Höst och vinterstormar
Varje år drabbas Finland av ett antal stormar, de flesta blåser in över landet från sydväst på hösten. Då vindhastigheten i byarna uppgår till mer än 21 m/s talar man om storm. Stormarna i Finland når endast i undantagsfall orkanstyrka, då överskrider vindhastigheten 33 m/s. Också de finska stormarna får namn, "Janika" kommer många ihåg på grund av mängden skog som stormen fällde, och de långa strömavbrott som därigenom förorsakades.

Stormarna förekommer i samband med de starka lågtryck som bildas längs polarfronten (se bild 2.18 överst på sidan). På bild 2.21 ser man ett starkt lågtryck över Nordsjön, frontlinjen syns som molnband.

I Finland utfärdas varningar för stormar till lands och till havs. På de finska haven blir inte vågorna så stora eller vinden så stark, ändå har det skett allvarliga förlisningar i samband med stormar också på Östersjön. Den största olyckan skedde då fartyget Estonia förliste utanför Utö den 28 september 1994, då 852 människor omkom. Sambandet mellan våghöjd och vindstyrka kan man undersöka här. Meteorologiska institutets aktuella varningar finns på adressen http://www.fmi.fi/vader/varningar.html.

Litteratur:

Karttunen, Hannu; Koistinen, Jarmo; Saltikoff, Elena; Manner, Olli: Ilmakehä ja sää. Ursan julkaisuja 62. Tähtiteteellinen yhdistys Ursa, Helsinki 1998. ISBN 951-9269-87-8

Suomalainen sääkirja, etanasta EL Niñoon. Juhani Rinne, Jarmo Koistinen ja Elena Saltikoff (toim.). Otava, Helsinki 1998. ISBN: 951-1-15483-4

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8

Föregående

Nästa