Sjukdomarnas orsaker (Läroboken s. 130)
Sjukdomar uppkommer på olika sätt. Fattigdom, undernäring, okunskap och ohygieniska förhållanden (bild 3.12) bidrar till att smittsamma sjukdomar sprids. I detta avsnitt behandlas smittsamma sjukdomar som förorsakas av olika slag av organismer. Fattigdom och undernäring behandlas i avsnittet om U-länder. I detta avsnitt behandlas också kort några viktiga djursjukdomar.

Bild 3.12: Slumbostäder i Windhoek, Namibia.

Enligt WHO:s statistik ökar andelen dödsfall på grund av välfärdssjukdomar och livsstil i förhållande till andelen som dör i smittsamma sjukdomar. Kampen mot vissa sjukdomar har varit framgångsrik, smittkopporna har utrotats, men andra sjukdomar har på nytt blivit vanligare. Malarian är svår att bekämpa då både myggorna och den parasit som de sprider har blivit resistenta mot flera av de ämnen som tidigare dödade dem.

De farligaste smittsamma sjukdomarna (bild 3.13) är en grupp av sjukdomar som drabbar andningsvägarna. Sedan följer AIDS, malaria och tuberkulos. Exakt statistik för andelarna dödsfall är mycket svåra att hitta. Tidigare angavs bland annat dödsorsaken för människor som dog i AIDS ofta som tuberkulos. Information om sjukdomar finns bland annat på WHO:s sidor på Internet..

Bild 3.13: De viktigaste smittsamma sjukdomarna i världen.

Under historisk tid har världen drabbats av många pandemier. En pandemi är en smittsam sjukdom som drabbar hela världen. Tidigare tog det flera år för en smitta att nå hela världen. Med de nya snabba kommunikationerna kan en sjukdom nå alla världens hörn på några månader. Läs här mer om pandemier på 1900-talet, om tidigare pandemier.

Karantän innebär att man isolerar en person (eller ett djur), som är på väg in i ett land. Det här gör man för att förhindra spridningen av sjukdomar från ett ställe till ett annat. Karantänen varar tills det är klart att personen är frisk eller har tillfrisknat från sjukdomen.

Sjukdomarnas spridningssätt
Världens befolkning ökar fortfarande och koncentreras till storstadsområden. En stor del av städernas befolkning i U-länderna bor i kåkstäder på områden som kan vara olämpliga för bosättning (sumpmarker) och oftast har dåliga hygieniska förhållanden. Detta bidrar till att sjukdomar sprids snabbt.

Sjukdomar förorsakas av mikrober (virus och bakterier) och av parasiter (bl.a. urdjur och nematoder). Dessutom bidrar vissa yttre parasiter främst löss och loppor, till spridningen av sjukdomar. Sjukdomarnas spridningssätt kan indelas på följande sätt:

• Direkt smitta, sjukdomen sprids genom droppar i luften eller via beröring, influensa
• Insekt- eller kvalsterspridda sjukdomar, malaria
• Bristande hygien, förorenad mat sprider mikrober (bild 3.14), avföring och urin sprider parasiter, bilharzia
• Zoonoser är sjukdomar som egentligen drabbar djur men som ibland smittar till människan, sjukdomen smittar inte från människa till människa, rabies
• Näringskedjan, man får parasiter genom maten, trikiner
• Felaktig diet, svält eller felnäring är, i synnerhet hos barn, en viktig bakgrundsfaktor som gör sjukdomarna svårare, marasmus och beri-beri

Bild 3.14: Köttmarknad i Norra Namibia, 40° i skuggan.

Följderna av sjukdomar
I länder där svåra epidemier härjar är följderna allvarliga. Samhället måste använda mycket resurser för att ta hand om sina sjuka, i U-länder saknas dessa resurser i olika utsträckning. Barn blir föräldralösa och det finns inte alltid någon annan som kan ta hand om dem. Det finns kanske inte tillräckligt med människor att ta hand om skördearbeten och annat arbete, vilket i sin tur leder till svält. Svåra ekonomiska problem blir följden.

Husdjurens sjukdomar och parasiter
Liksom människorna drabbas djuren av många parasiter och sjukdomar. Vissa av dem är så allvarliga att de har hindrat boskapsskötsel i stora områden. Under de senaste åren har flera utbrott av sjukdomar hos husdjuren dragit över världen.

Fågelinfluensan har lett till att miljoner fåglar har avlivats i Sydostasien och Europa, BSE "Galna-ko-sjukan" ledde till att många gårdar i bland annat Storbritannien måste avliva sina djur. Följande lista tar upp några av de allvarligare djursjukdomarna.

• Nagana, kornas motsvarighet till människans sömnsjuka. Vissa områden i Afrika är så svårt drabbade av tsetseflugor att de i praktiken är obebodda.
• Mul- och klövsjuka, en koinfluensa som skadar klövar och slemhinnor hos klövdjur. Den förorsakar stora förluster i hela världen. I Europa har man lyckats hålla sjukdomen under kontroll.
• Rabies är en virussjukdom som obehandlad leder till döden. Oftast sprids sjukdomen av förvildade hundar som också kan överföra sjukdomen till människan då de biter. Sjukdomen är vanlig i hela världen, just nu finns den inte i Finland.
• Mjältbrand, anthrax är en bakteriesjukdom som drabbar främst kor. Ibland smittar den till människor men inte mellan människor. Sjukdomen är vanlig i stora delar av världen.
• BSE, galna-ko-sjukan, är en prionsjukdom (ett protein) som korna insjuknade i för att de utfodrades med mjöl som tillverkats av döda och sjuka kor och av slaktrester. Hos människan förorsakar prionerna CJD, Creuzfeldt-Jacobs sjukdom. Sjukdomen drabbar hjärnvävnaden. Scrapie är en motsvarande prionsjukdom hos får.
• Klassisk svinpest är en virussjukdom som är vanlig i många utomeuropeiska länder, men sjukdomen har blivit vanligare även i Europa.
• Boskapspest är en virussjukdom som mest drabbar kor i Afrika, den förorsakar stora ekonomiska förluster.
• Fågelinfluensan är en virussjukdom som finns i flera olika varianter. Utbrott av fågelinfluensa återkommer med några års mellanrum. Den nu aktuella varianten A/H5N1 dödar fåglar, både tama och vilda. Den har spritts i Asien och har nu konstaterats i både Afrika och Europa. Influensan hade vid nyåret 2006 smittat ca 150 människor och hade dödat ca hälften av dem. Tillsvidare har man inte kunnat konstatera med säkerhet, att influensan smittar mellan människor. Forskare är övertygade om att en mutation av viruset som gör att det smittar mellan människor kommer att ske relativt snart. Aktuell information finns på WHO:s sidor.

Bild 3.15: Kor kan drabbas av mul- och klövsjuka.

Djursjukdomar smittar lätt från en gård till en annan. Detta leder till att besök på gårdar med husdjur inte kan ske utan ägarens tillstånd. I Finland finns lagstiftning om vilka djursjukdomar som anses farliga och hur man skall förfara när de påträffas. En lista över de allvarligaste djursjukdomarna i hela världen har publicerats av World Organisation for Animal Health.

Litteratur:

Kalliola, Iiris; Nummelin, Matti: Kaukomatkaajan luontoharmeja. Kummallisia, vaarallisia ja pelottavia etelän eliöitä. Kustannus Oy Tammi Helsinki 2001. ISBN 951-31-2211-5

Hyvää matkaa. Huovinen, Maarit (toim.). Kustannus Oy Duodecim, Jyväskylä 2002. ISBN 951-656-807-6

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8