INLEDNING (Läroboken s. 130)
Nedan följer en lista med grunduppgifter om en del av de allvarligaste sjukdomarna i världen. Gemensamt för sjukdomarna är att de förorsakas av levande organismer och av virus och att de lokalt eller globalt har stora ekonomiska konsekvenser. Listan är inte komplett. För mera uppgifter om de nämnda sjukdomarna och andra sjukdomar, finns det länkar till relevanta sidor. De flesta länkarna går till olika sidor som FN:s hälsoorganisation, WHO upprätthåller.

Sjukdomarna nedan är indelade enligt smittvägen. Denna indelning är i vissa fall oklar. Ebola är en djursjukdom, zoonos, som smittar mellan människor. Bandmasken sprids på grund av bristande hygien i näringskedjan.

• Sjukdomar som överförs med direkt smitta
• Insekt- eller kvalsterspridda sjukdomar
• Sjukdomar som sprids på grund av bristande hygien
• Zoonoser, djursjukdomar
• Parasiter som överförs i näringskedjan

Sjukdomar som överförs med direkt smitta
Dessa sjukdomar sprids genom droppar i luften eller via beröring. Hit räknas könssjukdomarna och virusinfektioner i andningsorganen.

• AIDS. Aids förorsakas av ett virus. Viruset smittar via oskyddad sex och vid användning av smutsiga injektionsnålar. Antalet HIV-positiva personer ökar fortfarande och antalet dödsfall ökar snabbt i vissa områden. Mer än 3 miljoner människor dog i AIDS år 2005, 5 miljoner människor blev smittade. Hårdast drabbade är de afrikanska länderna söder om Sahara (karta). Också i Ryssland och Kina ökar antalet smittade snabbt. Det finns tillsvidare inget vaccin mot Hiv-viruset. Bromsmediciner som hindrar viruset att föröka sig och som också minskar risken för att föra smittan vidare finns. Bromsmedicinerna är dyra och alltför få människor har tillgång till dem. Tillsvidare finns det inget sätt att helt bli av med viruset efter smitta. AIDS/HIV-situationen i Finland uppföljs av folkhälsoinstitutet. WHO upprätthåller en databas där man kan hitta information om aidssituationen i olika länder.
• Övriga könssjukdomar. Kvinnor är i allmänhet mera mottagliga för könssjukdomar. I många kulturer har kvinnorna inte bestämmanderätt över sin egen kropp och blir också därför mer utsatta. Prostitution och kvinnohandel försvårar problemet. Vissa könssjukdomar hos modern drabbar även de nyfödda (syfilis). RFSU:s sidor innehåller mer information om könssjukdomar.
• Influensa. Influensan förorsakas av olika slags virus. Ursprunget till nya influensavirus ligger oftast i Sydostasien. Spanska sjukan, influensaepidemin 1917-18 dödade uppskattningsvis 30-40 miljoner människor i hela världen. Asiaten 1957 och Hongkong 1968 var två andra influensapandemier. Nya vaccin utvecklas i takt med att nya virusvarianter uppstår. Fågelinfluensan är tillsvidare en djursjukdom (zoonos), och har inte ännu konstaterats smitta mellan människor. Finlands folkhälsoinstitut följer med influensasituationen i Finland.
• Tuberkulos. Sjukdomen förorsakas av en bakterie. Bakterien smittar inte speciellt lätt. Tuberkulosen förstör bland annat lungorna. Andelen av befolkningen som bär på bakterien varierar mellan 15 % i Europa och 44 % i Sydostasien, 1/3 av världens befolkning. Årligen dör 1,7 miljoner människor i tuberkulos. Sjukdomen drabbar de områden värst, som redan tidigare är fattiga och har på det sättet svåra ekonomiska följder. Vacciner finns, antibiotika dödar bakterien, vissa stammar är ändå mycket resistenta.
• Difteri. Sjukdomen förorsakas av en bakterie. Bakterien förorsakar en svullnad av tonsiller och svalg vilket leder till kvävningsrisk. Komplikationer är vanliga. dödligheten är mellan 5 -10 % av de insjuknade. Difteri är vanlig i de tidigare sovjetrepublikerna. Vaccin finns.
• Spetälska eller lepra. Spetälskan förorsakas av en bakterie, besläktad med den som förorsakar tuberkulos. Bakterien smittar inte lätt, sjukdomen kan botas med antibiotika. Sitt dåliga rykte har sjukdomen fått för att bakterien förstör vävnaden i utstående, svala kroppsdelar. Detta leder så småningom till att vävnaden dör och till missbildningar och förstört utseende. Sjukdomen minskar nu snabbt, 400 000 nya fall hittades år 2004. Tidigare kunde över 20 % av befolkningen i vissa områden vara smittade.
• Ebola. Ebola förorsakas av ett virus. Sjukdomen förekommer bara i Afrika där den förmodligen smittat från djur, den smittar effektivt också mellan människor. Viruset ger upphov till starka inre blödningar och är oftast dödlig. Inget vaccin. En annan liknande sjukdom förorsakas av Marburgviruset.
• Mässling. Sjukdomen förorsakas av ett virus. Mässling skördar fortfarande många liv i Afrika och Asien, år 2003 dog 500 000 människor de flesta av dem barn. Undernäring och andra sjukdomar hos små barn gör att många inte överlever mässling. Följdsjukdomar är vanliga och ofta allvarliga. Vaccin finns.
• Smittkoppor. Sjukdomen förorsakades av ett virus. Smittkopporna är utrotade och förekommer inte sedan år 1977, det sista fallet var i Somalia. Smittkopporna var den viktigaste dödsorsaken i många länder ända in på 1800-talet, dödligheten var hög, 30 %. Smittkopporna förorsakade svåra ärr och ofta blindhet. Spanjorerna tog sjukdomen med sig till nya världen där den dödade en stor del av indianerna (uppskattningsvis 90 % av indianerna dog).
• Polio, poliomyelit (barnförlamning). Sjukdomen förorsakas av ett virus. Viruset angriper det centrala nervsystemet och förorsakar förlamning, förlamning av andningsorganen förorsakar dödsfall. Förlamningarna går oftast över men kan i vissa fall ge livslånga men och utvecklingsstörning. WHO strävar att utrota polio genom vaccineringsprogram, fallen har minskat med 99 % sedan kampanjen inleddes år 1988, i januari 2006 förekom 1749 fall främst i Afrika (karta).
• Skabb. Skabb förorsakas av ett litet kvalster. Kvalstret flyttar från en värd till en annan vid hudkontakt, trångboddhet. Kvalstret gräver gångar i huden där den är tunn och förorsakar klåda. Då man skrapar bildas sår som infekteras. I flyktingläger, som till exempel efter jordbävningen i Pakistan kan skabb bli ett stort problem.

Insekt- eller kvalsterspridda sjukdomar >>till början av sidan
Ett stort antal insekter och kvalster sprider sjukdomar. Sjukdomarna försvårar livet för ett otal människor i stora områden och har lett till att vissa områden lämnats öde. Flera av sjukdomarna vanställer människor eller förkortar deras liv.

Bild 3.16: Fästing som just inlett sin måltid.

Bild 3.17: En mätt fästinghona med två hanar på buksidan.

• Malaria. Malarian förorsakas av ett encelligt urdjur som lever inne i de röda blodkropparna. Parasiten har en komplicerad livscykel. Den sprids mellan människor av myggor av släktet Anopheles, också i Finland finns det myggor som kan sprida malaria. Malarian dödar fler än 2 miljoner människor varje år, många fler insjuknar. Malaria förekommer i många länder (karta). Vaccin finns tillsvidare inte men är under utveckling. Parasiten har blivit resistent mot flera av de mediciner som tidigare var effektiva. Bekämpningen av malaria innebär i många fall bekämpning av myggorna och att på olika sätt undvika myggbett.
• Sömnsjuka. Sjukdomen förorsakas av en encellig flagellat som lever i människans blod och som så småningom skadar hjärnan, speciellt den delen som styr sömncykeln. Tsetseflugansprider sjukdomen. Obehandlad är sjukdomen dödlig. Sjukdomen drabbar uppskattningsvis 450 000 människor årligen. Sömnsjuka förekommer i Afrika (karta). Medicinen är relativt farlig (dödsfall) och många av parasitstammarna är resistenta.
• Denguefeber. Denguefeber förorsakas av ett virus som sprids av myggor av släktet Stegomyi. Sjukdomen förekommer i 100 länder (karta) och drabbar 600 000 människor årligen, sjukdomen blir vanligare. Den är sällan dödlig men har dödliga följdsjukdomar. Tillsvidare finns inget vaccin. Sjukdomen undviks bäst genom att man undviker att bli myggbiten.
• Elefantiasis. Sjukdomen förorsakas av en nematod som sprids av myggor. Nematoden lever i lymfkärlen och täpper till dem. Med tiden sväller benen upp, liksom andra mjuka vävnader, sjukdomen är mycket invalidiserande. 120 miljoner människor lider av sjukdomen, den förekommer i 80 länder, främst i Afrika och Sydostasien (karta).
• Leishmaniasis. Sjukdomen är besläktad med sömnsjuka och förorsakas av ett flertal arter av encelliga ciliater. Sjukdomen sprids från människa till människa av sandflugor. Sjukdomen förekommer i ett flertal former, den allvarligaste formen "Visceral Leishmaniasis" är dödlig utan behandling. Mildare former förorsakar vanställande ärr. Leishmaniasis förekommer i ca 90 länder i Sydamerika, Nordafrika och främre Orienten (karta). Varje år insjuknar omkring 2 miljoner människor. Det finns mediciner men parasiterna har börjat bli resistenta. Det bästa sättet att undvika sjukdomen är att undvika bett av sandfluga.
• Gula febern. Sjukdomen förorsakas av ett virus som sprids av en mygga. Viruset angriper levern. 200 000 människor drabbas varje år, 30 000 av dem dör. Vaccin finns. Gula febern förekommer i Afrika och i Nord- och Sydamerika.
• Flodblindhet eller oncocerciasis. Sjukdomen förorsakas av en nematod som sprids mellan människor av knott. Nematoden har en komplicerad livscykel och är mycket långlivad. Varje vuxen hona kan producera miljoner ägg som vandrar omkring i kroppen och förorsakar skada, ofta blindhet. Flodblindhet förekommer i Afrika och Syd- och Mellanamerika (karta). Mediciner som dödar parasiten finns.
• Borrelia eller Lyme disease. Borrelia är en bakteriesjukdom som sprids av fästingar (bild 3.16 och 3.17). Infektionen går hos de flesta människor förbi utan symptom, vissa människor får senare svåra invalidiserande neurologiska symptom. Borrelios kan botas med antibiotika. Borrelios finns i Europa, Afrika och Amerika.
• Kumlingesjukan (tick-borne encephalitis). Sjukdomen är en virussjukdom som sprids av fästingar. Viruset kan förorsaka hjärnhinneinflammation som kan ge bestående men.

Sjukdomar som sprids på grund av bristande hygien >>tillbaka
Husflugan är ett mycket farligt djur i och med att den sprider mikrober. Också förorenad mat kan sprida mikrober och parasiter. Brist på toaletter och okunskap om vikten av toaletthygien gör att parasitsjukdomar är vanliga.

• Bilharzia eller schistostomiasis. Sjukdomen förorsakas av en plattmask. Den drabbar årligen 200 miljoner människor, av dem uppskattas ungefär 1 miljon dö. Bilharzia förekommer i 76 länder (karta). I förorenat sött vatten finns larver som kryper in genom huden och till blodkärlen. När maskarna blir vuxna avger de ägg i urin och avföring. Om urin och avföring kommer i vatten där det finns en snäcka som är mellanvärd, kan cykeln fortsätta. Sjukdomen har svåra ekonomiska följder. Inget vaccin, mediciner finns.
• Hakmaskar. Det finns många arter, de vuxna maskarna hakar sig fast i tarmen där de livnär sig på blod och förorsakar blödningar. Äggen avges med avföringen. Drabbar 800 miljoner människor. Maskar finns i många tropiska länder (karta).
• Spolmask, Askariasis. Spolmasken är en stor nematod (30 cm och tjock som en penna). Den förorsakar problem genom att den kan täppa till gallgången och tarmarna, förorsakar rastlöshet och sömnlöshet. I vissa populationer är infektionsgraden nära 100 %. Maskarna avger ägg med avföringen därifrån de sprids vidare. Man uppskattar att 25 % av världens befolkning har spolmask. Den främsta spridningsvägen är gödslingen av grönsaker med avföring. Effektiva mediciner finns.
• Tyfus, Typhoid fever. Sjukdomen förorsakas av en bakterie. Bakterien förorsakar feber och diarré. Sjukdomen förekommer i hela världen. Obehandlad kan dödligheten bland de smittade vara hela 5 %.
• Dysenteri eller rödsot. Sjukdomen kan förorsakas av ett flertal organismer. Gemensamt för alla varianter är en blodig avföring och smärtor. Barn kan bli mycket försvagade. Dysenteri är vanlig i hela världen.

Bild 3.18: Köttmarknad vid gränsen till Angola.

• Matförgiftningar. Hanteringen av mat utan tillgång till kylanläggningar och hygieniska förhållanden (bild 3.18) och ibland okunskap, leder till att bakterier sprids. En stor del av människorna i U-länderna saknar tillgång till rent dricksvatten. Många av sjukdomarna kan undvikas genom att maten tillreds väl, sallader och annan mat som äts färsk är ett problem. Flugor (bild 3.19) och händer överför bakterierna från ett ställe till ett annat. Förorenad mat leder till diarrésjukdomar och drabbar småbarn allra värst.
• Kolera. Sjukdomen förorsakas av en bakterie. Bakteriegiftet åstadkommer en kraftig diarré som snabbt kan leda till uttorkning. Koleran förekommer mest i Afrika och Sydostasien, främst i Indien. Koleraepidemier förekommer i olika delar av världen varje år. Epidemierna förekommer ofta i samband med naturkatastrofer, bakterien kan också spridas av flugor. Antibiotika lindrar diarrén, vaccin finns.

Bild 3.19: Fluga som smakar på maten med hjälp av sin saliv.
Flugor överför bakterier också på sina fötter.

Zoonoser >>till början av sidan
Zoonoser är djursjukdomar som egentligen drabbar djur men som ibland smittar till människa, sjukdomen smittar inte från människa till människa.

• Rabies är en virussjukdom som obehandlad leder till döden. Oftast sprids sjukdomen av förvildade hundar som också kan överföra sjukdomen till människan då de biter eller slickar. Sjukdomen är vanlig i hela världen, just nu finns rabies inte i Finland. Flera tusen människor dör årligen i rabies. Det finns effektiva vaccin mot rabies.
• Harpest, tularemi. Harpesten kan vara en allvarlig sjukdom som förorsakas av bakterier. Döda djur kan bära på smittan.
• Fågelinfluensan är en virussjukdom som finns i flera olika varianter. Utbrott av fågelinfluensa återkommer med några års mellanrum. Den nu aktuella varianten A/H5N1 dödar fåglar, både tama (bild 3.20) och vilda. Den har spritts i Asien och har nu konstaterats förekomma både i Europa och Afrika. Influensan hade fram till slutet av år 2005 smittat 149 människor och hade dödat ca hälften av dem. Tillsvidare har man inte kunnat konstatera med säkerhet, att influensan smittar mellan människor. Forskare är övertygade om att en mutation av viruset som gör att det smittar mellan människor kommer att ske relativt snart. Aktuell information finns på WHO:s sidor.
• Mjältbrand, anthrax är en bakteriesjukdom som drabbar främst kor. Ibland smittar den till människor men inte mellan människor. Sjukdomen är vanlig i stora delar av världen.
• Sorkfeber. Sorkfebern är en virussjukdom som smittas från sorkar. I de flesta fall är sjukdomen lindrig, som en förkylning. Sorkfeber i olika former finns i en stor del av världen.

Bild 3.20: Tamhöns som går ute kan bli smittade
av fågelinfluensa av flyttfåglar.

Näringskedjan >>till början av sidan
I det här fallet är människan en av (eller den enda) parasitens naturliga värdar. Parasiterna kommer till människan genom maten. Rätt tillredd mat hindrar att smittan överförs.

• Trikinos. Trikiner är små nematoder som normalt överförs från ett köttätande rovdjur till ett annat. Människan kan få trikiner genom att äta icke genomstekt kött av gris, björn, vildsvin eller annat kött från rovdjur. Nematoderna kapslar in sig i kroppen.
• Binnikemask. Binnikemasken kan bli mycket lång och en person kan ha många maskar i sin tarmkanal. Binnikemasken har en komplicerad livscykel. Via djurplankton och illa tillredd sötvattensfisk kan den infektera människan. Äggen kommer ut med avföringen, om avföringen kommer i kontakt med sjövatten kan cykeln fortsätta. Binnikemasken var tidigare vanlig i Finland.

Felaktig diet
Svält eller felnäring är i synnerhet hos barn en viktig bakgrundsfaktor, som gör sjukdomarna svårare. Se avsnittet om svält.

Litteratur:

Kalliola, Iiris; Nummelin, Matti: Kaukomatkaajan luontoharmeja. Kummallisia, vaarallisia ja pelottavia etelän eliöitä. Kustannus Oy Tammi Helsinki 2001. ISBN 951-31-2211-5

Hyvää matkaa. Huovinen, Maarit (toim.). Kustannus Oy Duodecim, Jyväskylä 2002. ISBN 951-656-807-6

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8