Var förekommer tsunamivågor (Läroboken s. 17)
Tsunami är ett japanskt ord som används om mycket stora vågor. "Tsu" betyder hamn på japanska. Tsunamivågor kan ha flera olika orsaker.

• Jordbävningar på havsbottnen.
• Vulkanutbrott på havsbottnen, vid bildningen av en caldera (Tambora 1815, Krakatau 1883).
• Ras på kontinentalbranten. Floderna för med sig mycket material som sedimenterar på havsbottnen utanför flodmynningen. Vid rasen förflyttas stora mängder sediment. Ras är den vanligaste orsaken till tsunamin i Atlanten.
• Meteoritnedslag i havet.

Den vanligaste orsaken till tsunamivågor är jordbävningar på havsbottnen, vulkanutbrott under havsytan kan också förorsaka jättevågor. Andra orsaker är ras av material som ansamlats av floder på kontinentalplattans kant, på kontinentalsluttningen. I samband med meteoritnedslag i havet uppkommer också stora vågor. Man har konstaterat att det meteoritnedslag som sannolikt bidrog till dinosauriernas undergång för 65 miljoner år sedan, också gav upphov till en enorm tsunami. Meteoriten slog ned på Yukatanhalvön i nuvarande Mexiko, och spår av vågen har hittats hundratals kilometer in på slätterna i USA och Mexiko.

De flesta tsunamivågorna förekommer där de flesta jordbävningarna sker, 90 % av alla tsunamin äger rum i Stillahavsområdet. Jordbävningarna längs destruktiva plattgränser är ofta starkare än 7,5 på Richterskalan, vilket anses vara ett gränsvärde för att en tsunami skall uppstå (bild 1.4). Vulkanutbrott har förorsakat tsunami i Medelhavet och ras har förorsakat tsunami i Atlanten.

Bild 1.10: Tsunamivågens höjd.

Tsunamivågens egenskaper
Vanliga vågor som förorsakas av vind berör endast en liten del av vattenmassan, bara några meter av vattnets översta lager. En jordbävning kan flytta på flera kilometer tjocka vattenmassor, detta gör att kraften i vågen blir enorm. Då jordbävningen som oftast förorsakar tsunamin kan vara av olika natur, är också vågorna olika. Tsunamins egenskaper:

• Vågen rör sig med en hastighet av 600-800 km/h, på grunt vatten rör sig vågen långsammare, på 10 meters djup är hastigheten 36 km/h.
• Avståndet mellan vågtopparna är 150 till 700 km, på grunt vatten blir avståndet kortare, på 10 meters djup är avståndet 10,6 km.
• Vågen kan slå in och få vattnet att stiga under flera minuter.
• Tiden mellan det att vågtopparna når land varierar från några minuter till närmare en timme.
• Våghöjden är mycket liten ute till havs, 10 cm till 1 m, på grunt vatten till och med 30 m.
• Vågen kan röra sig in över land flera kilometer om kusten är låglänt och långgrund.

Tsunamin som inte syns ute på öppet hav bildar enorma vågor på grunt vatten (bild 1.10). Innan den första vågen slår iland sjunker vattnet bort från stranden och detta lockar människor ut på havsbottnen för att samla havsdjur, när sedan vågen slår in hinner de inte springa undan. Den första vågen är oftast inte den största. Flera vågor kan slå in över stranden under några timmars tid.

Tsunamin i Indonesien 26.12.2004:

• Styrkan på jordbävningen uppskattas till 9,3 på richterskalan.
• Vid jordbävningen försköts litosfärplattorna cirka 5 m i höjdled och 20 m i sidled, förkastningen som uppstod var 1200 km lång.
• Tsunamin var på vissa ställen 30 m hög.
• Mer än 300 000 människor dog.
• 1 miljon människor upplevde jordbävningen eller tsunamin personligen.
• Mer än 5 miljoner människor förlorade sina hem.

Animationer som visar hur tsunamivågorna uppstår och annan information hittas på följande adresser:
http://esminfo.prenhall.com/science/geoanimations/animations/....
http://www.pmel.noaa.gov/tsunami/Mov/TITOV-INDO2004.mov
http://www.pmel.noaa.gov/tsunami/Mov/indo_gl2.mov (vågen, hela världen)
http://news.bbc.co.uk/1/hi/in_depth/4136289.stm
http://iri.columbia.edu/~lareef/tsunami/#Tsunami....
Satellitbilder: http://www.spaceimaging.com/gallery/tsunami/default.htm
http://photojournal.jpl.nasa.gov/figures/PIA04372_1.gif

Förebyggande av tsunamiskador
I samband med den förödande tsunamin i Indonesien diskuterades det mycket hur man kan förebygga skadorna som en tsunami förorsakar. Nedan finns en lista över åtgärder som föreslagits:

• Fler tsunamidetektorer skall placeras ute i hav där det finns risk för tsunami.
• Den ursprungliga vegetationen på stränderna borde återställas, många stränder har tidigare skyddats av mangroveskogar.
• Skyddszoner där man inte får bygga bör inrättas längs stränderna.
• Dammar och vallar som skyddar städer och byar bör byggas längs kusten.
• Informationssystem för att varna den utsatta befolkningen skall utarbetas.

Dessa åtgärder verkställs redan delvis, fler detektorer har eller skall placeras ut, dammar finns till exempel i Japan där man ofta utsätts för tsunamis. Däremot har befolkningen i Indonesien har börjat återuppbygga sina hotell och restauranger på samma ställe längs de stränder som förstördes på annandag jul 2004.

Sidor med förhållningsorder i fall av jordbävningar på havsbottnen och tsunamin finns bland annat på följande adresser:
http://www.pmel.noaa.gov/tsunami-hazard/index.htm
Brochure/Prepare_for_Tsunami.html

Litteratur:

Nagle, Garrett: Hazards. Thomas Nelson and Sons Ltd, Walton-on-Thames 1998. ISBN 0-17-490022-8

Föregående

Nästa