Lärarhandledning
Laborationernas
svårighetsgrad
Gruppstorlek
Tidsanvändning
Vetenskapligt tänkesätt
Om att skriva rapporter
Kommentarer till laborationerna,
facit
Laborationernas
svårighetsgrad
Denna samling av laborationer innehåller arbeten av olika svårighetsgrad,
de enklaste passar bra för lågstadiet och högstadiet,
vissa är lämpligast i gymnasiet. Efter laborationens namn anges
den tänkta målgruppen med en bokstav (L/H/G), denna indelning
är dock endast riktgivande.
Gruppstorlek
Vissa laborationer kan göras som demonstrationer, då kan hela
gruppen tillsammans fundera på vad som kommer att hända och
sedan diskutera resultatet. Det bästa är ändå att
eleverna själva arbetar. Det är viktigt att grupperna inte blir
för stora, två tre elever per grupp är ofta lämpligt,
är grupperna större kan inte alla elever aktivt delta i alla
skeden.
Tidsanvändning
Laborationerna kräver olika mycket tid. För vissa av laborationerna
avsedda för gymnasiet kan man behöva 6 lektioner (Osmos i cellmodeller),
medan vissa bra kan genomföras på 45 minuter (Klassificering)
Vetenskapligt
tänkesätt
Naturvetenskapligt tänkesätt befrämjas med experimentellt
arbete. Det är roligt att göra experiment och att genom det
lära sig nya saker.
Till vetenskapligt tänkesätt hör att man tänker igenom
uppgiften innan man tar itu med det praktiska arbetet. När arbetet
är utfört sammanställer man en rapport.
Förarbetet kan i grundskolan innebära att ämnet diskuteras
i klassen tillsammans med läraren, gymnasielever kan studera avsnitten
i läroböckerna som berör ämnesområdet.
Om
att skriva rapporter
Rapporterna kan se mycket olika ut beroende på arbetets
svårighetsgrad och elevernas ålder. Vissa arbetsbeskrivningar
ger en struktur för rapporten som man kan använda, i andra fall
skall eleverna helt göra strukturen själva. Det är bra
att varje elev lämnar in en egen rapport. Rapporterna kan vara ganska
likadana inom en grupp men det är bra att uppmuntra eleverna att
diskutera i grupp och formulera sig individuellt. Rapporterna kan med
fördel samlas i en skild pärm för varje elev.
Enklare rapporter
innebär att man gör en teckning där man namngiver delar
eller gör ett diagram eller en tabell, en utförlig rapport bör
innehålla flera av följande avnitt. En riktig vetenskaplig
rapport innehåller alltid alla avsnitt.
Mål:
Målet/avsikten med laborationen ges oftast av läraren eller
ingår i arbetsbeskrivningen.
Hypotes:
Det att man ställer upp en hypotes innebär att
man på förhand säger vad som kommer att hända och
varför det kommer att hända. Den ursprungliga hypotesen bör
ingå i rapporten även om man hade alldeles fel.
Material:
I de flesta fall ingår en lista med material
i anvisningarna, om man inte gjort förändringar i listan, behöver
den inte skrivas om som en del av rapporten.
Metod:
I det här materialet ingår inga laborationer där
eleven själv skall hitta på en metod, man följer ett visst
givet "recept". Det är motiverat att skriva ner alla förändringar
man gjort i metoden, i andra fall kan man hänvisa till instruktionerna.
Resultat:
Det här avsnittet kan bestå av olika saker beroende
på laborationens art: Tabeller med siffror, teckningar, diagram
eller text, eller kombinationer av dessa. Kom ihåg
att teckningar, tabeller och diagram alltid har ett namn eller en rubrik.
Tabeller och diagram har tydliga rubriker, enheter och förklaringar.
I teckningar skall delarna vara tydligt namngivna och eventuell förstoring
skall anges.
Slutsats och utvärdering:
Här förklarar eleven sitt resultat. Om det i uppgiften ingick
att ställa upp en hypotes så skall eleven här jämföra
sitt resultat med hypotesen och förklara eventuella skillnader. Man
kan här gärna jämföra med vad det står i läroboken
om hur det egentligen skulle gå.
Här
skall eleven också reflektera över sitt eget arbete: skedde
några misstag, mättes allting riktigt, glömdes något?
Det finns nästan alltid något att kommentera. Eleverna kan
uppmuntras att skriva förslag till hur laborationen skulle kunna
göras bättre, vad skulle behöva ändras om laborationen
görs om?
|