Lärarhandledning

Laborationernas svårighetsgrad
Gruppstorlek
Tidsanvändning
Vetenskapligt tänkesätt
Om att skriva rapporter

Kommentarer till laborationerna, facit

Laborationernas svårighetsgrad
Denna samling av laborationer innehåller arbeten av olika svårighetsgrad, de enklaste passar bra för lågstadiet och högstadiet, vissa är lämpligast i gymnasiet. Efter laborationens namn anges den tänkta målgruppen med en bokstav (L/H/G), denna indelning är dock endast riktgivande.

Gruppstorlek
Vissa laborationer kan göras som demonstrationer, då kan hela gruppen tillsammans fundera på vad som kommer att hända och sedan diskutera resultatet. Det bästa är ändå att eleverna själva arbetar. Det är viktigt att grupperna inte blir för stora, två tre elever per grupp är ofta lämpligt, är grupperna större kan inte alla elever aktivt delta i alla skeden.

Tidsanvändning
Laborationerna kräver olika mycket tid. För vissa av laborationerna avsedda för gymnasiet kan man behöva 6 lektioner (Osmos i cellmodeller), medan vissa bra kan genomföras på 45 minuter (Klassificering)

Vetenskapligt tänkesätt
Naturvetenskapligt tänkesätt befrämjas med experimentellt arbete. Det är roligt att göra experiment och att genom det lära sig nya saker.
Till vetenskapligt tänkesätt hör att man tänker igenom uppgiften innan man tar itu med det praktiska arbetet. När arbetet är utfört sammanställer man en rapport.
Förarbetet kan i grundskolan innebära att ämnet diskuteras i klassen tillsammans med läraren, gymnasielever kan studera avsnitten i läroböckerna som berör ämnesområdet.

Om att skriva rapporter
Rapporterna kan se mycket olika ut beroende på arbetets svårighetsgrad och elevernas ålder. Vissa arbetsbeskrivningar ger en struktur för rapporten som man kan använda, i andra fall skall eleverna helt göra strukturen själva. Det är bra att varje elev lämnar in en egen rapport. Rapporterna kan vara ganska likadana inom en grupp men det är bra att uppmuntra eleverna att diskutera i grupp och formulera sig individuellt. Rapporterna kan med fördel samlas i en skild pärm för varje elev.

Enklare rapporter innebär att man gör en teckning där man namngiver delar eller gör ett diagram eller en tabell, en utförlig rapport bör innehålla flera av följande avnitt. En riktig vetenskaplig rapport innehåller alltid alla avsnitt.

Mål:
Målet/avsikten med laborationen ges oftast av läraren eller ingår i arbetsbeskrivningen.
Hypotes:
Det att man ställer upp en hypotes innebär att man på förhand säger vad som kommer att hända och varför det kommer att hända. Den ursprungliga hypotesen bör ingå i rapporten även om man hade alldeles fel.
Material:
I de flesta fall ingår en lista med material i anvisningarna, om man inte gjort förändringar i listan, behöver den inte skrivas om som en del av rapporten.
Metod:
I det här materialet ingår inga laborationer där eleven själv skall hitta på en metod, man följer ett visst givet "recept". Det är motiverat att skriva ner alla förändringar man gjort i metoden, i andra fall kan man hänvisa till instruktionerna.
Resultat:
Det här avsnittet kan bestå av olika saker beroende på laborationens art: Tabeller med siffror, teckningar, diagram eller text, eller kombinationer av dessa. Kom ihåg att teckningar, tabeller och diagram alltid har ett namn eller en rubrik. Tabeller och diagram har tydliga rubriker, enheter och förklaringar. I teckningar skall delarna vara tydligt namngivna och eventuell förstoring skall anges.
Slutsats och utvärdering:
Här förklarar eleven sitt resultat. Om det i uppgiften ingick att ställa upp en hypotes så skall eleven här jämföra sitt resultat med hypotesen och förklara eventuella skillnader. Man kan här gärna jämföra med vad det står i läroboken om hur det egentligen skulle gå.

Här skall eleven också reflektera över sitt eget arbete: skedde några misstag, mättes allting riktigt, glömdes något? Det finns nästan alltid något att kommentera. Eleverna kan uppmuntras att skriva förslag till hur laborationen skulle kunna göras bättre, vad skulle behöva ändras om laborationen görs om?